Gonna get myself demented del 2

När det hela var avklarat och slutdansat så hittade vi igen en efterfest att hänga vid. Mycket mys att bara ta det lugnt och landa lite… P dök oxå upp och pratade en 360 km/timmen… OMG FFS kan man säga.

Lördagen innebar att ta sig hem efter att ha sovit hos F, jag det måste jag ha gjort. tappat koncepten lite. lätt hänt. hur som, sen cyklade jag hem, sov några timmar.

Sen blev det full fart igen! F och J dök upp, vi åkte till erikslund och fixade bärgsprängare åt F samt mat åt mig, och lite kläder åt mig och J. Sen hängde vi i stadsparken och njöt av livet innan vi hamnade på en hemmafest som sedan dök till BMB… Full full fart. För övrigt var BMB kul, för de spelade Mr. Vain med Culture beat. Iofs i ny remix, men bra är den!

Nu ska här tas det piano ett slag.

Gonna get myself demented

Fast det är redan gjort, förvisso.

Vid 10 på morgonen dök rave-F upp och hade med halvstubbe för frukost. Mycket mumsigt! Sedan skrev vi affärsplaner och annat. Sedan smet han och skulle göra sitt och jag satt igång och städade.

Det blev diskat, dammtorkat, städat i badrum, dammsugning, och torkade golv. Och fixat med papper. Rent och fint! Som belöning blev det finfina fläskotletter och tillbehör.

Meningen var att förfestandet skulle börja 19 hos rave-F men det tog sin tid att ordna allt för mig. För sedan så fixade jag till mig rejält. Plattade håret, sprejade lite med Proffs och gled i mina svarta kostymbyxor, svarta slim skjorta och svarta väst jag inköpt på Myrorna. Plus vit slips.

Så gick jag så sakta till busshållsplatsen och missade bussen med en 20 sekunder. Men hann med nästa! Glad i hågen var jag. Lätt. Dock, tog lååång tid att åka ner till stan med polisbilar och trafik. Så jag missade bussen till rave-F med en 10 sekunder… När jag var på väg mot bussen mot rave-F passerade jag central restaurang. Utanför står 2 personer jag jobbat på, på två olika firmor… No good vibes. Men jag hoppade på min cykel som var parkerad i stan och tog mig på så vis till rave-F.

Jag dök dit och hade med mig lidl energidryck, pomegranat läsk samt mango-jos. Tasty! Så småningom kom en hög med folk av allehanda sort. En del snygga brudar, schyssta killar och bra musik vare.

Vi maxade in i taxi och tog oss mot stan. Strax efter kom resten av gänget, och många ville till konrad. Kön var nån kilometer… Så vi som hade koll smet till demented.

Ooooooooooh vilken kväll, vilken musik, vilket ljus och vilka människor. Helt maxat. Suveräna mixar från Shiva Chandra, och en musik som verkligen skapade helt enorm eufori. Trance med break-inslag, housevibbar och allt som verkligen lyfte mig upp mot taket, där jag cirkulerade… Mentalt. Kikade in på minimala golvet med och testade lite, men var mest på stora dansgolvet. Thulo kan sin sak, men trance lyfte mig helt klart abnormt. Dansade som det inte fanns morgondag, levde ut helt och hållet. Svetten rann, allt var galet… Varmt, underbart superbo.

Min vita slips behöver snarast kemtvättas… Så småningom tog jag av väst samt slips och öppnade upp skjorta… Vita streck av all svett och helt utflippad, levde högt i det blå och bara dansade av hel abnorm glädje! Whoaaaa

del två kommer…

Fötter

En sak till från Konrad som fick konsekvenser (?) idag. På en ”dare” så slickade min namne min vänstra fot. Jag fick höra om detta, och de frågade om jag var på. Jag tog av mig skor och strumpa på vänster fot, la den lite snyggt åt sidan lite dolt. Och så blev min fot slickad, således…

Jag somnade vid 5.30 och vaknade 9.30 ungefär. Av att ha haft obehaglig, lång mardröm. Jag hade varit på krogen i min dröm, och en kille gillade min stil. På vägen hem blev jag i drömmen våldtagen typ 5 ggr i rad av denne man… Jag var oerhört inne på att vara våldsam. Så den drömmen hade jag.

Har det att göra med att min namne är homosexuell och att jag fick min fot slickad, eller bara det att jag fick foten slickad? Jag hoppas inte jag börjat bli homofobisk…

Maurizio Gubellini med elektro-gung på Konrad!

Detta inlägg är tillägnat J. Med tanke på det, och på läsbarhet borde jag dela upp detta inlägg i typ 5-7 delar. Men det gör jag inte. För jag är vrång.

Det bidde dans med budget för min del. Var först på starta eget-dagen med Fredrik från typ 8.30-16. Lämnade LGH med en sovande J i och tog mig ner. Hade sina bra sidor, hade även sina tämligen träigt byråkratiska sidor. I stadsparken innan jag tog mig hem och åt bra middag så fånade vi oss lite.

Väl hemma så nyttjade jag min nya kam samt plattång i väntan på P’s ankomst. Han beslöt sig nämligen för att ansluta ner till Konrade, Maurizio Gubellini, Dub N Clear och tung electro-techno-gung och stampande. Så han dök upp, vi diskuterade Livet och satt i oss lite dryck. För min del Euroshopper energidryck och för P’s del överbliven Beerfest-öl.

Eftersom jag hade Lackbyxor, handklovar, nithandskar, tajt svart syntettröja (tänk latex möter lack) och lack-kappa så gick vi. Dels så har inte P cykel, dels är vi atletiska, dels är jag för snål för att ägna mig åt buss i onödan.
Således promenerade vi ner i god kvällsvärme. Jag hade exakt klädsel som var nämnd ovan, samt svarta skor. Något tunt klädd men då hade jag min lackutstyrsel som ett fullständigt koncept där intet saknades. Moderikiktiga och kulturella koncept är viktiga i min lilla värld.

När vi passerade Club & Grill diskuterade vi Klubb KAK lite fnissigt. En herre uppmanade mig att dyka in dit och ägna mig åt gay-party. (Ja, jag vet att det är alla sorts människor där. Men det är ändock gay-klubb, nu även onsdagar. Med schlagerbar.) Jag tackade vänligt nej då Konrad just väntade med stampi-stamp-stamp.

Då F inte hade tagit sig ner till stan så tog vi en liten tur nära lokalen. Så dök en grupp äldre folk upp. Den äldsta damen (som för övrigt hade en röd skinnjacka) var helt fascinerad av min klädsel. Nedan återges sammanfattning:

Hon: (Positivt): ”Men vad -är- det för slags kläder? Ursäkta att jag frågar!”

Jag: Förklarar mig.

Hon: ”Men blir det inte väldigt svettigt med lack mot huden?!!?!?!?”

Jag: Förklarar att det är vanligt tyg under.

Hennes son: ”Ja, nu tänkte jag säga en sak men det gör jag inte i närheten av min mor.”

Hon: ”Men blir det inte väldigt kallt! Det är ju så tunt! Du har väl en tröja under?”

Jag visar min utstyrsel under med tröja och byxor och förklarar att lite kallt blir det väl allt, men jag har ju ett koncept och står fast vid det.

Hennes son: Beskriver att jag upplever samma sak som en fiskare efter att han ägnat sig åt det med såna där långa galonbyxor typ, och att det är svårt att komma ur.

Jag visar upp innertyget och fortsätter förklara.

Hon: ”Är det där populärt hos kvinnorna då?”

Jag: ”Man kan ju hoppas”

Hon: ”Men har du nyss skaffat kläderna?”

Jag: ”Jag har haft dem i två år ungefär.”

Hon: ”Men fungerar det bra på kvinnorna då?”

Jag: ”En gentleman berättar inte några detaljer!”

Hon: ”Nu pratar jag inte om ligg! Jag pratar om att träffas och äta och sådär!”

Jag: ”En äkta gentleman berättar inte om sånt heller!”

Under denna diskussion försöker hennes son ett antal gånger få henne att avvika och gå vidare. Hon protesterar, tämligen engagerat och säger ”En fråga till bara!” några gånger.

Till slut så är hon tydligen nöjd.

”Är det high fashion det där?” säger hon, medan hon går vidare.

”Ja, för mig är det det!”

Hon: ”Ha en bra kväll!”

Jag: ”Detsamma!”

Jag önskar nästan att denna konversation dök upp på tjuvlyssnat.se…

Vid ungefär denna tid kommer F och vi går mot Konrad. När vi närmar oss går jag först, sedan P och sist F. Vakten hälsar mig som vanligt välkommen och frågar efter leg på P. Han visar upp det och vakten förklarar att det gått ut.

P: ”Ja, jag vet.”

Vakt: ”Då kan jag inte släppa in dig. Vi är stenhårda på det. Jag ser att det är du, men tyvärr.”

P patrullerar hem igen och jag och F går in och är lite förbluffade.

När vi installerat oss upptäcker vi C-A (C står för Crazy vilket är del av hennes alias på badboll.)

Vi slår oss glatt i släng med henne och hon uppskattar min klädsel. Sedan får jag SMS från P då han förklarar att han kommit in 5-6 ggr förut, med samma leg som då oxå hade gått ut. Jag svarar och frågar om samma vakt släppt in honom då. Jag får svar, att jodå. Kanske det hela hade med min lack-utstyrsel att göra? Eller att vi var 3 killar? Eller nåt? Jag vet inte.

Iaf. Jag och F dansar loss rejält friskt med C-A samt andra attraktiva tjejer. Övervägande rejält tilltalande tjejer under kvällen.

Musikaliskt är mixningen ibland bra, men oftast inte nån extremhöjdare. Men jag gillar musiken. Och lackbyxorna drar ju till sig lite blickar så klart. Vi dansar in i det sista tills allt är avslutat.

Nu hände det andra saker oxå. Som är rätt spännande. Men jag tänker inte ta upp det. För då blir det för långt.

Sedan så stänger stället och vi tar oss hem. När jag går förbi Club & Grill meddelar en överförfriskad kille med rastahår att jag är hans kille för natten. Han är dock inte helt seriös. Talar en liten stund med D innan jag går vidare hemåt.

När jag går förbi Pluto så är det några killar som får Matrix-vibbar och meddelar mig det. Jag måste skaffa billiga matrix-solbrillor, dvs knock-offs eller look-a-likes. Tipsa mig pronto.

Ja, även vid utgången från Konrad är det en del som just nämner att det är Matrix och att jag minsann är Neo. Det är jag och Keanu alltså, jag och Keanu. Men jag gillar nog ”Johnny Mnemonic” bättre än Matrix. Dolph Lundgren som överspelande psykotisk präst och massmördare i ett är bara en av den filmens fördelar.

Jag vandrar iaf hem raskt i natten och nog är det lite kallt allt. Det blir att göra jos i morrn kväll, med vitlök för att se till att jag inte sjukar ner mig inför fredagen och Demented på Club & Grill med Shiva Chandra och annan god stampmusik. Dyk dit och joina mig!

Filt jacka filt

På vägen till lokala Ica-affären passerade jag en tant som satt på sin rullator. På gräsmattan framför henne låg en annan tant på en filt. Med en jacka under sig också, litegrann. Samt en till filt ovanpå sig att vira in sig i när det passade. Jag tyckte det såg lite kul ut. Tanten i fråga på filten såg sömndrucken och allmänt nöjd ut.

Bulgakov

Jag har varit i Stockholm med K och sett Mästaren och Margarita, baserad på Michail Bulgakovs roman med samma namn. Rysk 20-talslitteratur som upptäcktes 1966 i teaterform med bland annat Jakob Eklund, Philip Zandén och Ingvar Hirdwall. Invecklat, avangarde, komplicerat och pretientiöst.

Det hela påstås vara en skörna om livet, kärleken och konsten.

Jag fattade noll. Eller, inte riktigt. Men nästan. Det hela var verkligen komplicerat, och jag var inte med i matchen hela tiden kände jag. Minst sagt. Jag förstod faktiskt inte. En hel del.

Dock. Jakob Eklund har en helt fantastisk röst och var lysande i sin roll. Och jag har haft svårt med honom efter Noll tolerans, livvakterna och den tredje vågen. Jag har iofs inte sett nån av de filmerna i komplett format men tyckt rejält illa om det jag sett. Dock, efter tusenbröder har det funnits hopp. Och karln har talang. Mer med honom som ondskefull skurk tack! Fantastisk röst… Verkligen.

Musiken var också mycket positiv och imponerande. Tämligen rysk och passande för pjäsen men bra ändå. Samt rörliga musiker som själva var med i pjäsen på ett sätt. Mycket ambitiöst!

Men sammanfattningsvis kan jag ju säga att jag inte hängde med i svängarna i en hel del partier. Men ändå, det var en intressant upplevelse med ett gediget scenbygge och bra skådespelare. Allt för konsten ffs!

Carlos Castaneda

Carlos Castaneda – The teachings of Don Juan: A Yaqui way of knowledge – bokrecension

Jag har sett till denna bok än här, än där och författaren även så. Castaneda själv uppmärksammas på ett flertal flummiga technoplattor. Bland annat så är han omnämnd på Jam & Spoons skiva Tripomatic Fairytales 2002 i låten Castaneda Future Illuminations. Att placera Jam & Spoon i kategorin techno är dock att förenkla men det gör jag ändå. För detta ska behandla just boken, inte Jam & Spoon.

Jag har redan returnerat boken och påbörjat nästa, så jag är lite kluven. Detta är dock inte en normal recension, det går mer ut på reflektioner och vad jag har lärt mig av det hela. Värt att nämna är dock att boken kom ut 1968, och att upplagan jag läste var 30-årsjubilerande bok med ett nytt förord. Detta nya förord av författaren förklarade det ena och det andra och förtydligade. Uppskattas!

Som bok är den upplagd tämligen akademisk och systematisk. Själva andra delen som analyserar händelserna är typisk, tung akademisk text. Men det är ju också en avhändlig, om än i ett mycket omstritt ämne.

Boken beskriver systematiskt hur en äldre mexikansk shaman utser en akademiker till sin lärjunge. Han lär upp honom inom tankesättet och den praktiska tillämpningen av yaqui-kulturen.

Mitt främsta problem med boken är att den minutiöst beskriver diverse drogupplevelser. Det är väl egentligen något som kan vara intressant det med, men definitivt inte för min del. Boken går ut på att beskriva hur man kan bli ”en man av kunskap” men detta verkar kräva just att man ägnar sig åt droger som leder till hallucinationer och diverse andra sinnesförändringar.

Teorin om att drogerna i sig och det korrekta användandet av dem kan leda till att brukaren faktiskt upplever en annan verklighet kan jag gå med på. Att drogerna alltså kan vara nycklar till att uppleva en annan sorts verklighet. Att det således inte enbart handlar om hallucinationer och drogfantasier. Så visst, jag kan skriva under på att man för att kunna uppleva dessa andra verklighetsplan antagligen behöver dessa droger. Men för egen del finner jag det föga intressant att ta del av dessa upplevelser då jag inte utsätter mig för droger.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att alla dessa droger är från diverse plantor, örter och andra växter som förekommer helt naturligt i Yaqui-stammarnas område. Det är således -inte- tal om några modifierade eller förändrade droger. Att själva användandet av dessa droger förekommer är inte heller särskilt förvånande. Det är något som brukas och ses som en viktig del i hos de flesta urbefolkningar, och definitivt hos deras vise män, magiker och läkare.

Det som jag först och främst dock uppskattade rent akademiskt var föresatsen att direkt utforska hur Yaqui-folket levde innan det var för sent, och på praktisk väg. Dessutom för författarens del på ingående praktisk väg, så ingående att han blev en del av kulturen och en lärjunge. Ofta består akademiska studier i teorietiska övningar och dessutom tämligen ofta om teoretiska övningar kring andra akademiska dokument som inte heller de har utövat något praktiskt. Således: Ut på fältet, idoga anteckningar och slutledningar. Att händelserna förändrade författarens liv finner jag föga förvånande. De forskare som blir del av en främmande kultur genomgår av naturliga skäl en förändrig. I detta fall särskilt mycket så då han dels levde i kulturen, var en lärjunge och deltod praktiskt i deras olika riter. Hängivenhet. Detta leder naturligtvis att hans observationer kanske inte är helt neutrala och utförda av en utomstående part, men det är å andra sidan helt omöjligt att vara helt neutral och helt stå utanför den studie man gör som forskare.

Nåväl. Själva beskrivningen av hur arbetssamt det var att skaffa de olika drogerna, hur mycket tid och kraft det krävdes för att bearbeta dem fann jag som ett tecken på att helt lätt att bli ”kunskapsmänniska” är det sannerligen inte. Alla effekter av drogerna sedan är ett exempel på hur verkligheten verkligen inte alltid är vad vi tror den är. Jag kopplar så här i efterhand författarens upplevelser under drogernas påverkan till olika romaner av Philip K. Dick, kanske framförallt ”The three stigmata of Palmer Eldritch” där huvudpersonerna tack vare droger upplever en helt annorlunda och bisarr verklighet än den de är van vid, och får uppenbara problem att vara säkra på när själva ”trippen” är avklarad.

För Castanedas del verkar detta vara tämligen enkelt. Det är en så avsevärd skillnad mellan hans upplevelser under droger och effekten när de avtar och har försvunnit att han inte har några verklighetsproblem. Hans beskrivningar av drogernas påverkar är ytterst intressant. Hans påstående att drogerna i praktiken och verkligen reellt för honom till en annan sorts verklighet och dessutom fysisk form i -vår- värld är oerhört övertygande. Så pass övertygande att jag tror på karln.

Själva beskrivningarna av hans upplevelser och samtal med Don Juan är skrivna i dagboksform och skapar en rejäl spänning som höjs ytterligare vid varje tillfälle då han ägnar sig åt drogerna.

Det finns nog ett flertal som har svårt att se hans experiment som reella drogtripper med tanke på att det som används växer naturligt… Men jag har dock en annan syn där. Så är det.

Men det är intressant att se hur själva koncepten fungerar och vad som händer. Att Castaneda fortsätter trots diverse negativa upplevelser tyder på att han är hängiven dels forskningen men också upplevelsen i sig. Han vill både lära sig mer för forskningens skull men också för egen del.

Själva de ingående aktiviteterna kring är också något som kräver rejäl envishet och mycket arbete. Just vägen till att stegvis nå den kunskap som Yaqui kan ge är i sig själv givande, och gav för min del en inblick i att man i vissa fall verkligen behöver arbeta hårt och kanske inte alltid förstå varför.

Det som jag främst finner lite besvärande är att i del två, mot slutet nämns att Don Juan själv i större delen av sitt liv varit en ”Diablero” (stavning?) – dvs en svart magiker inriktad på tämligen ondskefulla aktivititer. Detta är något som han slutat med vid äldre ålder, men när han lär ut så blir det naturligt att peka på hur den ”svarta” sidan fungerar då han har mycket erfarenhet. Don Juans lärare i sin tur var också en Diablero, men slutade aldrig med detta. Det som dock får mig att inse att det inte är så illa är att alla som går med på att bli lärljungar och så småningom en ”man av kunskap” själva väljer vilken väg de ska gå. Alla är unika!

Således spelar det ingen roll vilken inriktning läraren har och inte heller vilken inriktning han lär ut till lärljungen. Detta på grund av att lärljungen själv väljer hur han ska göra, och drogerna i sig påverkar alla individer annorlunda. Men individen väljer alltid själv, oavsett vad läraren säger och dessutom vad drogerna säger! Det är åtminstone min tolkning.

Det jag främst fokuserade var alltså själva arbetet och sökandet efter kunskap och inte de praktiska upplevelserna av drogerna. Ändå var det just dessa upplevelser som var författarens belöning för hans slit. Jag gjorde bara en annan tolkning.

Just titeln på denna bok har tidigare fått mig att missförstå och jag har då refererat till kvinnotjusaren Don Juan. Detta har intet med bokena att göra. Namnet på Castanedas lärare är Juan Imus – med Don som ett högaktningsnamn.

Vad kan jag då säga mer om detta? Jag småkikade lite på wikipedia nu när jag skrev av mig, och fann föga förvånande att Castaneda till mångt och mycket har vetenskapliga problem. Många motbevisar hans böcker och pekar på tydliga felaktigheter och mer som romaner än fakta. Själv upplever jag denna bok som en blandning på sätt och vis. Det är i sammanhanget inte så viktigt. Jag finner själva sökandet, och ständig strävan efter kunskap som något positivt, och det är de aspekterna jag finner mest givande i boken! Funderar på att läsa några uppföljare när jag kommit igenom de böcker jag har på lager… Har hunnit en bra bit i Denis Lindbohm’s bok och är även där tämligen skeptisk och stör mig på många formuleringar. Mer om detta en annan gång.

Slutligen kan jag säga att boken om Yaqui är väl värd att läsa ur ett antal aspekter: Dels som akademiker för att kunna skriva mer tilltalande, men också som författare eller skribent i allmänhet kan man finna diverse guldkorn. Är man som jag intresserad av att införskaffa kunskap är den givande, särskilt om man anser att kunskapen aldrig har något slut…

Hårmodell?

Idag var jag på Salong Aqva för att vara med på en casting för blivande hårmodeller. Har anmält mig via nån annons på nätet när jag jobbade och dök in. De hade en del koll på mig, men nu skulle det minsann casting.

Så blev inte fallet. Det skulle inte bli nåt modellande under onsdagen vilket var planen, då frisören var sjuk. Resultatet blev att de tog lite uppgifter samt fotograferade mig. Jag hade vis av erfarenhet plattat och fixat håret lite. Min lugg är sanlöst lång och det gör mig euforisk.

Jag gjorde ett test förut nämligen, efter att jag anmält mig hos Aqva på salong Kloak som tydligen är väldans hipp. Men mina lockar var visst ett problem där. Om de bara visste vad en GAMA plattång kan göra… Vi får se hur det blir med Aqva! *fniss*

Hej jag heter Richard och det här är min lugg.

Det räcker nog om jag presenterar mig så framöver. Min lugg når en bit nedanför hakan nu. Jag kan vara helt dold bakom den.

”Bakom min synthfrisyr, kan jag vara mig själv”

Springbooster II

SpringbooooooOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOoooooooooooooooooooster!!!!

Här ska det lämnas stamprapport minsann!

Eftersom att jag var lite insyltad i att få festen att bli av på grund av en del strul innan så var det utlovad en tårta eller liknande som litet tack… Visade sig att jag fick en VIP-bricka och även en CrewCrew-brick med senare… Haha.

Men då jag visste att festen skulle dra igång vid 22 och att det kanske skulle finnas tårta att komma över så beslöt jag mig för att ge mig av mot lokalen 19.50 med buss. Hade fått reda på att jag kunde få skjuts från slutstation för buss ut till lokalen, det vill säga en mil. Så jag var där redan strax innan 21. Lite tidigt, men nästa buss skulle vara framme strax -efter- 22 och då är det ju en mil sedan till för att nå lokalen! Eftersom jag är hardcore så var jag alltså där tidigt. Rätt skönt, ingen stress. Kunde hänga i chillen, reka lokalen, fixa med kläder och byta om. Fick låna lite UV-hårgelé… Dessutom fanns det lite pizza över från crew, som åts upp. Yay!

Min klädsel förändrades lite under kvällen. Började med:

UV-tröja med snurr från Saturn Return i gult och diverse andra hippie-färger

Utanpå-fickor med orientaliska tecken från Shanti i mestadels svart (Utmärkta för att hålla sarong på plats)

Sarong i blått med stjärnor och andra blandade färger

Vita linnebyxor under sarongen

Svarta sockar med gula leende ansikten på, uppdragna över byxorn (Jag vet att det generellt är helt fel att ha sockar ovanpå byxor, men i detta fall innebar det att smiley-gubbar syntes, vilket är positivt.)

Senare så bytte jag lite kläder. Det blev bar överkropp då jag svettades ut litervis har jag en känsla av. Och även en riktigt färgglad Hawaii-skjorta som jag fått från rave-F. Både knäppt och uppknäppt för svettövningar samt med en Musse Pigg-slips som jag fick av mor när jag var runt 8? 9?

Runt halsen hade jag oftast crewcrew-status och VIP-status med mitt badboll-alias. Då och då även en medalj från Transit Kings, som jag fick med Token EP-plattan. Oftast var den dock fäst vid höften och utanpå-påsar.

Senare under festen bytte jag sarong till den guldiga, enfärgade.

Sista perioden så körde jag i vita linnebyxor och skjorta? Bar överkropp? Minns inte alla detaljer… Men variation och färgexplosion var det som gällde!

Jag hade även med min alviska huvtröja men den hade jag nog inte på mig alls…

——–

Musikomdömen! Detta kommer bli sketchigt, då jag dansade och var helt euforisk. Mellan ett och två åt jag dessutom lite tårta, mer om det senare. Satt i kassan innan 5 en sväng oxå…

2200 – 2330 White_Pearl

Klart lite folk på dansgolvet, men det var ju rejält tidigt. Strax efter 23 så började det se riktigt bra ut! Jag gillade musiken helt klart, mycket dansant och med samplingar från ”I min alú” från Ofra Haza och andra godbitar. Fick lite minnen från The time has come White Pearl’s birthday med såklart… Noterade en Rokkaz som konsult dessutom!

2330 – 0100 Niklas

Good vibe! Good vibe indeed! En stickande, emotionell upplevelse som ger mig progg-vibbar och fyller mina sinnen… Skapar en känsla av att mentalt levitera och befinna sig i en annorlunda verklighet, fylld av färger.

0100 – 0200 Imajica LIVE

Live-spelning är alltid en extra krydda! Och Imajica hade samma kvalite som på INKO 67 – faktiskt lite högre då det var packat med folk. Blev en till dimension. Energiskt, psykiskt stimulerande och gut gut supergut! Dessutom innebär en live-akt med Imajica att det blir en liten extra bonus resten av festen… Då tjejen har en kjol med klingande saker som hörs lite dovt blir det extra komp när hon dansar… Står man i närheten kan man snappa upp lite extra framskakad support till musiken. 😛

0200 – 0330 Silence_P

Lite mörkare, lite tuffare men fortfarande lika positivt och bra mixat! Skapade glädje och nytändning!

0330 – 0500 LuDDe

Här började jag få vibbar av finntrans! Haha, suomlainen techno-style. Fast det berodde nog på en bruds klädsel, men ändå. Fortsatt stamp, fortsatt några meter mentalt ovanför marken…

0500 – 0630 Andersovsky

Var ju mör redan innan då jag dansat så mycket, men kände verkligen av det här… Hörde lite proggvågor tyckte jag mig, dansade ut den sista energin… Svävade lite fram och tillbaka av tyngdlagen… Svårt att definiera då min kropp var fylld av glädje!

Strax innan 6 så smet jag, rave-F och hans polare hemåt i fest-taxi… Var något distansierad från den normala verkligheten och i drömmarnas land men ändå vaken… Således blev det intet plunkn, det funkade inte här… En så sanslöst, total fysisk och mental upplevelse, men någon gång blir det dax att börja packa ihop, även fast man tappat vissa koncept!

Mitt näringsintag under kvällen: (Jag åt korvgryta och pasta innan jag tog mig ut)

Delar av en kebabpizza=mums!

Battery energidryck

Powerking energidryck

Dextro energi druvsocker c-vitamin

Firefly dryck med nyttigheter i

Nån liter vatten

En egen gjord macka med skivad lidl-kalkon-pålägg samt salami

Tårta! Med diverse socker, mumsigheter, frukt! Mycket mumsig, tack så hemskt mycket! Blev riktigt glad! Eftersom jag var i la-la-land så åt jag med kniv och gaffel. XD

Mango-dryck utan kolsyra

Guava-dryck utan kolsyra

Diverse klunkar av läsk i smak av fanta, mer energidryck och liknande

Svett blev det mycket av, som jag spred. Svett-glädje… Blev en del kramar och pussar med. Och människorna…. Oerhört bra och positiva människor, dansanta, glada och allt! Så många treviga man stötte på, och som flimrade förbi. Fantastiskt! Rave-kulturen är underbar!

Musiken… suverän… Energin… underbar… En av de absolut bästa dans-upplevelserna jag haft! Det lilla smolk i glädjebägaren som dök upp kändes som att man kunde skaka av sig direkt, och bara dansa, le och vara glad. 😀