You’re the voice try and understand it – genusanalys

När jag häromdagen gick hem från jobbet kom jag att tänka på John Farnhams 80-tals slagdänga ”You’re the voice”. En blond kille med hockeyfrilla anno 1986 som skapar en rejäl hit.

Men låten är egentligen så mycket mer än en typisk 80-talshit. Särskilt om man för fram ett typiskt genusperspektiv på det hela. Vilket jag tänker göra i en analys. Det är ju inte för inte som jag kommer läsa design-genus-estetik via Luleå tekniska universitet någon gång med start i november. Det gäller att göra lite förstudie.

Det jag också tänker börja med att ta upp är det bevingade begreppet att kön är en social konstruktion som någon initiativtagare för feminismen deklarerade en gång i tiden. För ett tag sedan så lanserades begreppet ”hen” och diskussionerna gick höga om det var på sin plats, nödvändigt och liknande. Men hen är här för att stanna liksom. Det som kan vara intressant i sammanhanget att just begreppet ”hen” är en social konstruktion på så många sätt. Det är ett begrepp skapat för att kunna benämna en person utan att tydliggöra personens kön.

Men nu vidare till själva analysen av ”The voice”.

Av någon anledning så gick denna låt runt i huvudet under ett tag och så slog det mig att den egentligen har ett tydligt genusbudskap om man lägger in ”hen”-begreppet.

”We’re all someones daughter, we’re all someones son” återkommer ett flertal gånger i texten.

Vi är alla någons dotter och vi är alla någons son. Det säger klart och tydligt att ja, vi är någons dotter och någons son men utan att könsbestämma själva föräldern. Däremot så benämns man fortfarande som barn i sitt kön, just som son eller dotter. Med ett genusperspektiv skulle man kunna säga ”vi är alla någons barn” för att göra det mer hen-relaterat. Det skulle göra själva låten något mer repetitiv men det är den redan så det gör inte så mycket antar jag.

Men nu till en textrad som är svår att tolka: ”How long can we look at each other
Down the barrel of a gun?”

Frågan är alltså hur länge vi kan se på varandra ner i loppet av en pistol. Hur är det möjligt att se på någon annan när man tittar ner i en pistol? Då ser man ju bara ner i pistolens lopp och inte på en specifik person. Så det går inte riktigt ihop. Jag vet. Inte direkt relaterat till genusdebatt utan allmänt gnäll.

Sedan vidare: Make the noice and make it clear.

Okej. Skapa oljud och gör det tydligt.

Jag antar att motsatstänkande har en del intressant att reflektera över.

Nu svävar jag bara ut. Jag hade en poäng att göra. Men jag vet inte riktigt var jag ville komma. Men som sagt, detta är bara en förstudie inför mina studier av genus och design.

Annonser