Blommor + Skinn = Sant

Västerås är minsann en innovativ stad. Nyligen har det öppnat en ny butik bredvid Akademibokhandeln.Orkidéer och skinnkläder i samma butik…

Kundscenario: ”Hej, jag tänkte skaffa lite blommor för att få det lite snyggt där hemma inför nyår och allt. Men titta! Ni har även skinnkläder! Då tar jag ju och köper ett par läckra skinnbyxor direkt, passar ju perfekt på nyårsfesten jag ska på! Och jag tar den här skinnoverallen med, inför sommarens äventyr på min Harley! Jag tar och skaffar en orkide att sätta fast vid styret med.”

Lösenordsskyddad: Bildkommentar

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Take the Refrigerator Challenge!

http://forums.somethingawful.com/showthread.php?threadid=3005636&pagenumber=7&perpage=40#post352658619

I decided to take part in the challenge. As I -know- what is in my refrigerator I went to a friend and decided to loan their foody stuff.

Yay!

Ah. My old nemesis, the refrigerator. The top left is some kind of butter and two, fun jars. No idea what’s in them. So, I choose those too of course. Mystery jars, yay!

Bottom right consists of yoghurt and milk. Ouch. I’m lactose sensitive so no thanks. How to punish myself for whimping out? Easy.Bring the soy and friends!

Also, I decided to add something from bottom right in the refrigerator, not from the door.

Hello cucumber!

well, a shot of all the ingriedients – then stop!mixertime.

Sharwood’s Bombay club mango chutney, meet your new best friends: honey mustard, yellow tomato and chili salsa, barbecue oil with honey flavor, kikkoman soy sauce, and cucumber.Also, you have new friends in lingonberry jam and olives. Yay!

The goon cooks. Friends have mixer, great!

Soy wants to play, looks yum. More mixing, go go go.

Oh-uh. This does not look tasty. Help me. :/

I made this meal, so I have to enjoy it in some way..

The last image before indulging my meal. Remember me fondly.

My friend who has the refrigerator is the commentator in the movie. He was greatly amused.

http://www.youtube.com/watch?v=flFayxwppXM – the link to the video. Enjoy, even if its tilted to the left. Just like my stomach should have been. :/

As for a trip report, my stomach actually liked to get food. It regarded this stuff as food. The reasons for these are a couple. I had a very small and early breakfast and just cereal for lunch. (goon food). My dinner was a small amount of tuna fish. My stomach thanked me for giving it food, which made this experience a tad better. It was awful to eat and drink in many aspects. It started out with just nasty taste and then settled before kicking in ultra-nasty in taste. However, due to my stomachs craving for any kind of nourishment I was rewarded with a nice, good feeling of having eaten. That soon passed with another gulp of ”food”. A walk home did me good so I could focus on the cold and not the stuff in my stomach.

all in all it was not as bad as it could have been. my stomach processed the food as it should and and my body was happy in receiving nourishment. Challenge taken and passed, I’d say.

*

man ser bäst vad detta handlar om genom att kika på länken i början och länken under. då får man med bilder.

http://forums.somethingawful.com/showthread.php?threadid=3005636&pagenumber=7&perpage=40#post352658619

Jag arbetar nu.

Eller inte just nu. Nu är jag hemma. Men jag har nya arbetsuppgifter.

Plastic Dreams

Notis om igår: DJ spelade en intressant remix. Det var alltså Jaydee, med Plastic Dreams från mitten av 90-talet någon gång. I ny intressant mix. (Antagligen är remixen från 2001, det är nytt för mig.)

Nåväl, påpekade på dansgolvet att det var just den låten.

Enligt S kan jag min musik. 😀

Förfest

Förfest

Nu blir det att lyssna på cd-singeln och minnas tillbaka.

The man machine

Lite bilder från i onsdags wohoo!

Pluto 19/11

Pluto 19/11

Down and redblack

Back, and to the right

Back, and to the right

Det blev faktiskt riktigt kul!

Stillbild på dansgolvet. Unikt.

Stillbild på dansgolvet. Unikt.

Man vänjer sig.

Definition enligt Skeptiskt.

Har nu varit guide på Pluto åt Göteborgska och Malmöit med sällskap. E var oxå med! Blir väl lite mer ingående rapport vid senare tillfälle. Nu ska jag nämligen plugga lite och sedan sova en stund. En bit utbildning och prov från 9.30 nämligen…

Men innan det ska jag dock utveckla titeln. Detta är alltså jag enligt J, konstnären också känd som Skeptiskt:

”Du är ett evigt laddat batteri. Duracell i en värld av Euroshopper.”

När det finns bilder från dansandet på nätet får jag allt lägga upp några, för att exemplifiera min batteristyrka. Det blir ju dessutom stillbildsbevis på något av mina danssteg. Plus helt enkelt.

High hopes and Sorrow. Sorrow and High hopes.

The division bell is chiming for me, beckoning me too sleep @ 3 AM eternal.

The running of the Blade.

Så har jag ännu en gång sett Blade Runner, i Final cut från 2007. Just de olika versionerna… De vackra bilderna… Musiken… Skådespelarna… Det finns ingen ände i de hyllningsfraser jag kan ta upp för att definiera denna film egentligen. Och det är så många skäl till att ta upp just skälen, analysera dem, dissekera och hela tiden upptäcka nya sekvenser som man inte riktigt insett fanns där. Just 5-disc-upplagan i sig är ju en orgie i versioner. Det finns inte bara the final cut. Som är genialisk och givande i sig. Nej då. The final cut är ju det sätt Ridley Scott verkligen vill ha filmen på, så det är ju givet i sammanhanget att ta del av. Regissörens slutgiltiga version.

Men innan jag går vidare. Detta är inte världens bästa film. Men den är på topp 5. Och det finns så många andra skäl än de rent filmiska att jag tycker den är så kvalitativ. Det beror främst på att Philip K. Dick är en av mina favoritförfattare och att han skrivit boken som filmen bygger på. Puritanska Blade Runner-fans kommer nu höja sina röster och påpeka skillnaderna mellan romanen och filmen. Och det finns så givna, uppenbara skillnader. Boken heter till att börja med ”Do androids dream of electric sheep”. Den har dessutom en hel drös med karaktärer som inte finns med i filmen. Å andra sidan har även filmen en drös av karaktärer som inte finns i boken. Jag anser att filmen och boken kompletterar varandra, och bidrar till en egen form av verklighetsuppfattning. Man befinner sig i Blade Runners universum, av Los Angeles i november 2019. I ett universum som har ord av Philip K. Dick och rörliga bilder av Ridley Scott… Samt musik av Vangelis. En av de mer intressanta verkligheterna man kan ta del av.

Men, jag finner varje gång jag ser om filmen eller läser om boken mer och mer likheter. Detta är nog för att jag finner mig vara så insatt i just det universum och den verklighet boken och filmen leder mig in i.

Och, jag kommer att utvidga denna verklighet. Ta del av den mer. Exempelvis vill jag ju fysiskt befinna mig i Los Angeles i november 2019. Bara för att verkligen ta del av den fysiska verkligheten som filmen utspelar sig i. Förvisso kommer det inte då att finnas några rymdkolonier, inga flygande bilar eller annat som filmen innehåller. Men det kommer jag inte ta hänsyn till. Jag vill ju bara vara där. Så mycket som det går fysiskt. I min fantasi kan jag ju ta del av den verkligheten när jag vill, hur jag vill.

Jag har nämligen nyligen beslutat mig för att bygga på min lilla samling. Just nu har jag alltså 5 dvd-boxen, även 1992 års version på ”vanlig” DVD. Soundtracket. Och soundtracket som trilogi med extra, nyskriven musik samt bonusmaterial som ej tidigare givits ut officiellt. Så har jag även romanen. Med lite filmisk anknytning.

Så har det blivit uppföljare till böckerna med. Del 3, 4 och 5. Del två är på väg. Dessa böcker är inte skrivna av Philip K. Dick men officiellt sanktionerade av hans familj. Så har jag även ”Blade Runner” – a screenplay. Denna bok av William S. Burroughs har intet att göra med varken film eller bok. Förutom just titeln, som man fann för gott att använda just i filmiskt syfte.

Jag har även en filmposter.

Men, jag har alltså endast sett the final cut, 1982 års bioversion samt 1992 års bioversion. Det är inte tillräckligt. Dels har jag ju sett 1982 års internationella filmversion. På 5 disc-dvd finns även 1982 års amerikanska version med, samt 1992 års directors cut.

Dessutom så finns en workprint-version med. Som har annan musik, lite andra bilder och sådant. Disk 4 har arkivmaterial i massor. Disk 2 är en dokumentär.

Ibland vill jag ha en uppföljare i filmversion. Men för det mesta inte. För jag vill inte hantera besvikelsen. Ibland vill jag även ta del av en remake av originalet. Men det är samma problem där. Hur ska man kunna skapa samma genialitet som i originalet? Just uppföljare och remakes blir sällan genuint bra, särskilt av sådana filmer som har ikonisk status.

Det finns undantag här, men det är en annan historia. Kan ju nämna att Cameron kan i sammanhanget, samt Roger Corman.

Jag ägnar mig mest åt att bara skriva som tankarna kommer. Men jag vill veta mer, ha mer, befinna mig i världen som målas upp. Och det är just livet jag är så fascinerad av, och livets aspekter. Vad det innebär att vara människa. Hur man kan agera. Vilka val man kan göra. Vilka sätt man kan föra sig på. Och det är just att det finns så många vägar att gå i både filmens värld och bokens värld här. Man har valmöjligheterna. Spänningen. Passionen. Friheten. Man kan välja att se saker på så många olika sätt. Som Replikant. Som människa. Som polis. Som frihetstörstande. Etc.

Något man kan inflika om boken är just att jag personligen finner den mer ingående vad gäller filosofi och religion. Men det kanske är för att det är lite mer tydligt där. Just reklamdelen i boken är dock smart översatt i filmen, mer sublimt. Det filosofiska och religiösa finns naturligtvis även det i filmen. Men mer sublimt, och framför allt mer bildmässigt. Och det är just där filmens stora vinst ligger, att den är så oerhört visuell och verkligen tar fram bilderna ur boken och spelar upp dem. För att göra detta måste man ju göra en anpassning. Det hör till. Att gå från det helt tryckta mediet till det i huvudsak visuella mediet kräver en översättning. En översättning i sig är ju en tolkning och en tolkning skiljer sig alltid från ursprunget. Dessutom bör den göra det, för att man ska kunna förstå originalet på ett bra sätt.

Jag kan exemplifiera. Om någon översätter just denna text till engelska blir det naturligtvis en tolkning i vissa fall i stället för en ordagrann översättning. Åtminstone hoppas jag det. Jag ser nämligen just översättningar som anpassningar till den publik den riktar sig till. Det blir en annan vision, och en annan kultur man skriver för. Och när det gäller från skrift till bild blir det ju ännu mer av en visionsförändring.

Jag föredrar en tolkning framför en bokstavsöversättning. Detta är främst för att jag vill uppleva ursprungspråket och författarens vision så mycket som möjligt. Jag vill helt enkelt förstå den konstnärliga aspekten så nära det som författaren menat så mycket. Detta gäller för alla artistiska uttryck och leder till att jag läser alla romaner som är skrivna i originalspråk på engelska på just engelska. För att komma närmare. Men att komma närmare i bild gentemot skriven text bör vara svårare, just för att man som observatör använder andra sinnen mer. I bildversionen använder man synen till så enormt mycket. Alltså dominerar den även den tolkning man gör. I boken får man själv skapa sig de filmiska bilderna utifrån vad som skrivs. Även om texten är extremt bildtrogen och ingående just i en beskrivning av det visuella så tolkar man ändå just texten själv visuellt. Om upplevelsen redan är visuell så blir förståelsen mer direkt. Tolkningen blir inte lika dramatiskt skild från visionen.

Det här inlägget handlar numera om en akademisk avhandling rörande hur man upplever konst. Det tycker jag om.

Men, det kommer även en morgondag som innehåller körlektion 7.45, en snutt utbildning, matinköp samt denna eviga, underbara dans.

Another another another reality.

Fredagen innebar att man klädde upp sig lite käckt och gick på krogen med E i sällskap. Så här kunde det tydligen se ut:

Jag hade svarta byxor. Och vita skor.

Jag hade svarta byxor. Och vita skor.

Slipsen är lite slarvigt knuten tror jag. Men den är synth. Och så ser jag lite förvånad ut. Men drinken är grön och fin.

Jag hade även en svart skjorta under.

Temat var B & W med house och clubmusik. Därav min visit. Jag dansade loss rejält.

Detta inlägg är sådär sakligt tråkigt. Ska nog fortsätta så.

Jag är sådär disträ, vilket ska definieras.

Dessutom ska jag nog ge mig på en novell framöver igen. Sagt det flera gånger nu…

Men det här inlägget ska handla om rave. Another reality nämligen. Förra gången T anordnade i Västeråstrakten var i februari, så det var ett tag sedan. Men nu var det dags igen, ut i bil till en bra plats och bra lokal och dansa dansa natten lång!

Vi var där tidigt för vi är hardcore.

Nervo öppnade med tung musik och hade framtiden med sig. Riktigt bra öppning och dansen var adekvat.

Plunkn var födelsedagsbarn så han fick ta del av en antistressboll i present. Designen var lik min klädsel:

På baksidan är det en smiley-gubbe som mysdjur. Dessutom tärningar som man ser lite av med.

På baksidan är det en smiley-gubbe som mysdjur. Dessutom tärningar som man ser lite av med.

PM körde sedan drum and bass har jag för mig. Bra sådan. Mycket kvalitativ.

Hishiryo LIVE var kvällens huvudnummer. Hårda tag och energisk energo! Riktigt trevligt och bra variation! En riktigt bra ljud.

Aragami fyllde på med även där hård och intensiv musik. Untz kan man säga.

Anders tog en tillbaka till trance och gjorde att man kunde utveckla nya danssteg.

Ludde avslutade med drum and bass vilket var ett gott avslut om något.

Jag blödde näsblod en tre gånger, kanske på grund av begynnande förkylning som jag försöker hålla stången…

Jag kan inte definiera det här på ett bra sätt känner jag. Festen var toppen, jag gillade den och det är nog lite av en annan verklighet nu.

I morgon blir det begynnelse av att vara certifierad. Test på onsdag. Och så jobb från torsdag och framåt. Man vänjer sig. Sälja försäkringar blir det. Man måste vänja sig.

Go to sleep

*bräker lite*

Jag har sovit mest hela dagen i omgångar och är fortfarande trött.

Fail således, i mitt experiment att ha sömnbrist.

Så är jag torr i halsen och har lite ont. Bara lite.

Alltså, det är min förkylnings fel att detta inte fungerande. Den begynnande förkylningen. Som ska gå bort och aldrig blomma ut.

Dags för middag.

Over and outis